en blogg om inget.

Min fötter är tjockisar för tillfället. Som samlar på sig vätska så att det ser ut som om jag har pensionärsanklar. Det är inte ens lite sexigt. Faktiskt mest fult. Provade att promenera bort det men det resulterade bara i att jag fick skoskav. Aj. Mamma tyckte att jag skulle peta i mig en Furixtablett till. Furix är vätskedrivande och inget man dör av. Tror jag. Men jag föreslog den brillianta idén att vi skulle ringa lungmedicin först och fråga "för säkerthets skull". Jag ska fan aldrig mer ta egna beslut. Sköterskan jag pratade med fick inte tag i jouren (jättebra att inte få tag i den som ska ha jour...) så han tyckte att det var bättre att vi åkte in till akuten så att dom fick titta. Jag är liksom inte dödssjuk. Jag har bara lite feta fötter. ÅH. Aldrig mer komma med "bra förslag". För SÄKERTHETS skull har jag dessutiom emlat (Bedövat. Jag jag är en mes) båda armarna, för om jag inte hade gjort det skulle dom med alla säkerhet vilja ta sjutusen prover. Nu kommer dom inte ens fråga. Känns skönt att gardera sig iaf. Murphys lag är min lag. Så att säga.

Måste äta nått. Man vet ju aldrig hur länge man får sitta där och kucklilura. Borde kanske ta med DS:et. Och jag har fotat massor idag, ska slänga upp några bilder sen. Eller kanske knåpa ihop ett kollage i Picasa. (inte ett dugg avancerat)

över och ut.