Mor-dförsök.

bah! Jag försökte skriva en text om hur min egen mor försökte döda mig imorse. Men det blev inget bra. Nu är jag ju inte död så mamma misslyckades ju uppenbarligen. Hon gjorde lite fel när hon hjälpte mig med mitt penicillin imorse. Istället för att spola nål och slang med vanligt natriumklorid så tog hon den starka sorten som jag använder när jag andas. Den är jättestark och smakar massa salt och om man droppar den på ett bord och lämnar det att dunsta så blir det saltkristaller kvar. Det spolade mamma rak in i mitt blodomlopp. Jag kände på en gång att det var något som var fel. Fick en konstig smak i munnen och hela jag blev varm inifrån och ut. Men nu överlevde jag och det var inget farligt. Tur det, annars hade ju mamma haft en del att stå till svars för. Pff..

Hallelujah moment?

Jag köpte en ny bok när jag var i Lund. Den heter "Illusionen om Gud" och är skriven av Richard Dawkins. Jag har bara läst förordet än så länge, men jesus kristus vad denna bok verkar lovande. Jag är ju aldrig den som skruvar upp mina förväntningar och jag ska verkligen försöka att inte göra det nu. Men det är ju så svårt när boken verkar så himmelskt bra. Det känns som om jag dött och kommit till himlen, so to speak. En divine bok liksom. Fast jag ska kanske läsa klart den innan jag höjer den till skyarna. Innan jag börjar tillbe den som en ny gud...

Nu ska jag dricka av mitt nya te och läsa i min nya bok. (skulle kunna kategorisera boken som "sara-porr")

// Yours truly, Malutta Korvsnutt.

Superspännande! Fem av fem toasts!

Jag satt som på nålar innan namnen droppades. Det var så spännande! Jag saknade visserligen ett namn, eller två om man får vara extra krävande. Ronnie Sandahl och Mark Levengood. Fast för min del får man gärna byta ut alla sommarpratare mot Mark. Han skulle kunna prata om typ analklåda och det skulle ändå vara värt att lyssna på. Han är liksom så behaglig att lyssna på. Precis som Rebecca Vinterbarn-Elg.

Men anyway, att Fredrik Lindström ska prata kom ju som en skänk från ovan. Min husgud! Hurra.Och varför kallas Lars Winnerbäck för låtskrivare medan Peter LeMarc kallas sångskrivare? Är det någon skillnad? Och vad kan man vänta sig att Göran Hägglund ska spela för musik. Herregud så spännande. Jag tror att jag dööör. Jag ska jallafall försöka lyssna på nedanstående personer. (Ja, jag har copypasteat)

  • Fredrik Lindström - programledare, författare
  • Lars Winnerbäck - artist, låtskrivare
  • Jonas Wahlström - djurexpert, chef Skansenakvariet
  • (Yrsa Walldén - studerande, Lyssnarnas Sommarvärd)
  • Mattias Klum - fotograf, filmare
  • Robyn Carlsson - sångerska, låtskrivare
  • Nils Simonson - kirurg, föreläsare
  • Göran Hägglund - socialminister, partiledare kd
  • Annika Norlin - artist, låtskrivare, journalist
  • Stavros Louca - matematiklärare
  • Sissela Benn - skådespelerska, komiker
  • David Batra - komiker, programledare
  • Mia Skäringer och Klara Zimmergren - komiker, radiopratare

Bokbussen.

Böcker, ja. Ibland läser jag böcker som är bra och ibland läser jag böcker som får mig att somna. I Hitlers tjänst (Traudl Junge) ligger ungefär lite mittemellan. Jag kan inte slå ifrån mig det faktum att kvinnan faktiskt tog ett jobb hos Hitler. Må hända att det ansågs fint för en kvinna på den iden att jobba som sekreterare för någon fancy uniformsklädd stofil. Men man kan ändå inte förneka det faktum att när hon som bäst sörplade afternoon tea med Fürern så deporterades judar till koncentrationsläger och en sista dusch. Och om hon missade det, såg genom fingrarna eller bara valde att strunta i det, som Hitlers (näst) närmsta kvinna, ja, då är hon inget annat är fullkomligt rådum i kolan. Ursäkta, men jag kan inte tycka annat. I övrigt är boken intressant, man får se en annan sida av Hitler (vilket man ju kanske egentligen inte vill). (Det är lite som att först läsa Flickan och skulden och efter det hata alla män tills man läser En riktig våldtäktsman och får en helt annan syn på det hela.) Inte så att man på något sätt kan acceptera att karln likviderade obcena mängder männikor i rasbiologins namn. Men ni fattar kanske vad jag menar? Men mina personliga åsikter om författarens livsval har ju inte direkt med saken att göra. Jag har alltid haft en faiblesse för böcker om andra världskriget, det måste vara nått med män i uniform... (okej, dåligt skämt, kanske)


TipsTips!

Jag har tänkt som såhär va; Jag har ganska många pocketböcker som ligger och skräpar i min bokhylla och vad gör man åt det? Jo. Jag ska ge er en massa bra boktips! Förresten så skräpar inte mina böcker, jag älskar dem som om de vore mina barn och gud nåde den som lånar en och viker hundöron i den. (det är det bara jag som får göra)

Men anyway, boktips. Då får dagens boktips bli två böcker med mitt absoluta favoritämne; Klassämhället! Underbart. Dom här två böckerna tar ju iofs inte upp någon direkt problematik, dom mest nosar kring överklassen. Skriver om klassresor och bordsskick. Och vikten av att kunna dricka mycket men inte bli full. Ovärdelig information om man vill beblanda sig med sveriges överklass. Ha. Nåja, lite matnyttigt står i böckerna, för dom är intressanta. Men tro inte att ni får låna dem av mig. Hell no. Köp egna om ni vill läsa.




"En släkting till mig är kommunist, det är lite tråkigt"
(från Överklassen i Sverige, 1974)