en blogg om inget.

Det är 17 grader inomhus. Det är inte så fruktansvärt kul som det låter faktiskt. Enda rummet som är varmt och lagom är badrummet, för där finns det golvvärme. Men jag kan ju inte gärna sitta därinne hela dagen. Golvet är ju så hårt. Fast å andra sidan är jag ganska mycket på badrummet ändå, eftersom jag försöker hålla mig varm med hjälp av te och varm choklad. Man blir väldigt kissnödig av stora mängder te... Borde leta upp en filt istället. Snön ligger fortfarande kvar utanför mitt fönster. Selma kommer aldrig att bli någon utekatt. Eller så är hon bara fin i kanten och vill inte bli blöt om fötterna. Nils ligger på sin kudde i min säng, han är så söt när han sover. Som en liten mjukiskatt.

Nu ska jag se Heroes! För varje avsnitt blir jag bara mer och mer förvirrad, men oh, det är så bra.

Jag har en miljon planer på vad jag skulle vilja göra med mitt liv. Inga av dom planerna innefattar barn. Bara så vi har det på det klara. Endel planer innehåller djur, för det mesta hästar. Men även Highland Cattle har smugit sig in. Ekologiskt högklassigt kött. Jag har ju min nya dinner-and-movie-idé att bygga på också. Samt en hel del resor som jag vill göra. Åka på safari i Afrika. Hälsa på ett fadderbarn. Plugga och bli något fancy eller något halvfancy, som dietist eller lärare. Äta roliga brownies på någon skum Coffeeshop i Amsterdam. Gifta mig i Las Vegas. Bli makeup-artist. Bo supercentralt i en stor stad och vara full varje kväll. Bo på landet och äga massor med söta ponnisar. Gör verklighet av alla mina tatueringsidéer.(alla tre) Skjuta en älg eller tre. Skaffa fler autistiska intressen.

Riktigt hur jag ska finansiera alla mina planer är inte helt klart. Jag får gifta mig rikt helt enkelt. Fast nu ska jag ju aldrig gifta mig, men ändå. Saker löser sig, det är mitt motto. Första saken som måste lösa sig är ju dock ett par nya lungor.

Kul fakta: Varje gång jag ska skriva ordet "dock", så skriver jag alltid fel och skriver "dick". Det slår aldrig fel. Jag skrev fel den här gången också. Freudiansk felskrivning någon?

Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att apelsinjucie med fruktkött är godare än apelsinjuice utan fruktkött. Apelsinjuice är jallfall den klart bästa juicen. Om man bortser från Brämhults nypressade Lemonad. Fan, den är god. Som orgasm på flaska nästan. Men anyway, jag tycker om apelsinjuice med fruktkött för det känns mycket godare och så känns juicen inte så blaskig. Inte för att jag vill ha den grötig, men ändå. Däremot tycker jag inte om när fruktköttet fastnar på insidan av glasen och vägrar lossna trots att man kört glaset en miljon gånger i diskmaskinen. Så där är ju apelsinjuice utan fruktkött mycket bättre. Och juice utan kött är lättare att dricka när man ska svälja tabletter, som jag ju gör varje morgon. Fruktköttet gör annars så att tabletterna liksom fastnar halvvägs. Äcklisch.

Fast egentligen så spelar inget av det här någon roll, 'CAUSE I AM DRINKING CHRISTMASMUST JUST NOW! Yiihaw!

HEJSAN JAG VILL BARA BERÄTTA ATT JAG HAR DRUCKIT JULMUST HEJDÅ.

Jag har inget socialt liv. Inget what so ever. Det är inte så att jag dör över det, det är bara lite övertråkigt. Och ensamt. Men man vänjer sig liksom.. Jag har ändå aldrig varit speciellt social av mig. Det där med att prata med folk framstår som rent absurbt ibland. Varför skulle jag bry mig om vad du jobbar med om det bara är ikväll vi ses? Jag skulle med andra ord bli en värdelös frisör. Småprat ligger liksom inte nära min person. Jallfall är det vad jag anser. Sen kan det ju hända att jag blir en pratkvarn i vissa situationer, som tex när jag är full med sprit eller väldigt nervös. Eller när jag får prata om något jag tycker om. (=mig själv) Pinsam tystnad är min bästa vän.

Såå, hur är det annars då?

---

Sen kom jag ju på att jag ju har massa folk att prata med. Framför en dataskärm. Det är kanske inte fy skam. Men absolut inte samma sak som att ha folk på riktigt. Ankan är min mesta och bästa internetflirt. Som en spegelbild av mig själv, fast manlig och tatuerad. Jag vet egentligen inte var jag vill komma med det här, jag känner att jag mest ordbajsar just nu.

Igår innan jag åkte för att handla satt jag framför tvn och degade. Reklamen för Toffifee rullade på tvn och jag blev i vanlig ordning sugen på det som visades framför mina ögon. Men i samma vanliga ordning glömde jag ju köpa sånadär jäkla tiffifees när jag var i affären. Skit. Men å andra sidan, reklamen för toffifee är så fruktansvärt dålig, vilket i sin tur gör att det är så himla pinsamt att köpa godisbitarna. Det finns ju egentligen massor av saker som är pinsamma att köpa. Jallafall om ni frågar mig. Jag har lite udda issues ibland. Eller väldigt ofta. Typ jämt skulle man nog egentligen kunna säga. Ska göra en lista på saker som är jobbiga att köpa. Någon dag när jag orkar. För nu ska jag dricka cola och äta jordnötter.

Idag har filmen Låt den rätte komma in premiär. Jag måste se den filmen. På bio. Det finns inget annat alternativ. Efter att ha läst boken kan man inte bli annat är helt betagen av John Ajvide Lindqvist. Han skriver ju så fruktansvärt bra! I like! som man säger i modebloggsvärlden.

Nu kommer mamma med min bil och vi ska åka och handla. jag ska se om jag inte kan smoothtalk her into att gå på bio. Oh yeah. Måste springa!

EDIT: Det gick inte alls som jag ville. Mamma skulle vara hemma och laga räkor eller vad det nu var. ÅH. Tråkigt. Tur att man har två päron. Nu ska jag jobba lite med pappa. Jag tror att han skulle tycka om den filmen.

Jag tittar på Du är vad du äter. Det programmet gör mig så fruktansvärt hungrig. Fast jag antar att det egentligen ska ha motsatt effekt. Men inte på mig, jag blir hungrig, sugen och får craving efter precis vad som helst. Fast just nu vill jag mest ha ostbågar. Kanske lite paj av något slag. Och lite glass. Gud vad gott. Hungrig...

För två timmar sen var jag glad. Nu vet jag inte var jag ska ta vägen. Jag har sån fruktansvärd ångest och jag vet inte vaifrån den kommer. Den har bokstavligen förstört hela kvällen. Skulle egentligen suttit på ett tåg på väg till norrköping just nu. Om en kvart skulle jag ha varit framme. Där hade jag varit glad och hög på trevligt umgänge.

Det som är jobbigast är att inte veta varför. Om det beror på min underbara, medicinska situation just nu. Eller om den beror på något annat. Jag har svårt för abstrakta saker. Just nu mår jag mest illa av hela grejen. Hej täcke.

"Hej! Kände bara att jag ville skriva något. En nära anhörig på 2 månader har precis fått diagnosen CF, som pricken över i efter en svår lunginflammation. Internetmissbrukare som jag är så googlade jag järnet, jag ville veta allt! Och då hittade jag din blogg. Först läste jag för att hitta intressanta fakta om CF, men sen fastnade jag helt i ditt sätt att skriva. Nu har jag läst igenom nästan tre år av ditt liv och känner mig som en webbstalker. :) Du är ju nästan som jag! Eller iaf den jag var när jag var 22. Katter, Supermario, bio, geléhallon, ditt engagemang och åsikter.. och så har vi samma smak på kändiskillar. :) Hur som helst så håller jag tummen för att du får nya lungor snart. Kan stoltsera med att ha varit med i donationsregistret sen flera år tillbaka och vi har samma blodgrupp tror jag och jag är också ganska kortväxt (fast haken är att jag inte planerat att dö än på ett bra tag). Ville iaf att du ska veta att du är cool och inspirerande!"


Saker som värmer är alltid trevliga. Och ja, det här är ett skrytinlägg. Jag är inspirerande och cool. Bara så att ni vet. Och kära webbstalker, om du skulle få för dig att dö, så hör av dig and I will come to pick up the pieces. So to speak. Eller om du bara vill veta lite mer. Inte för att jag har så mycket att säga, men ändå. Och kudos, tre år av mitt liv, jag kan inte ens tänka mig vad enformigt det måste vara. Och alla bilder på Nils, jeez.

Jag har precis gjort världens största balja med te. Jag har 1½ säsong av McLeods Daughters att gotta mig med. Plus att jag har kakor! Kakpoäng på det tror jag. Jag kommer att ha en så bra natt. Jag, min dator och min balja med te. Goodie.

Imorrn måste jag plugga körkortsteori och boka ett nytt prov. Jag är stammis där nu, borde få klippkort. Fast mitt senaste prov var ju bra (jag hade sextiotvå poäng), det har bara tappat giltighetstiden. Jefla giltighetstidshets. Undra hur länge min halka är giltig... Äh, no worries. (Jag har börjat lägga mig till med en massa roliga australiensiska..australienska..äh, va fan.. uttryck. Roligt)

Jag tänkte skriva att jag är sugen på att köpa en ajpåd tapå, men jag tröttnade och kommer istället att posta ett helt onödigt inlägg om ingenting. Imorrn ska jag till sjukgymnasten, fast jag kommer inte ihåg vilken utav dem det är jag ska träffa. Men det spelar kanske mindre roll så länge jag åker dit. Hade som mål idag att gå och lägga mig innan 24.00 och ska jag hinna det så får jag nog lägga på ett kol nu..

Kärlek!

Inatt hade jag en...udda dröm. Jag befann mig i en sjukhussäng tillsammans med Teller (Penn & Teller-Teller alltså) och Henrik Schyffert. Vi läste i en liten, liten seriebok och garvade som fån. Jag vet inte vad serierna handlade om men de var uppenbarligen väldigt roliga. Vi satt där och skrattade i en smal sjukhussäng. Sen hånglade jag med Schyffert och sen vaknade jag. Jag vet inte riktigt vad min hjärna vill ha sagt med det här. Liksom, Henrik Schyffert? Vad är upp med det? Nog för att humor är sexigt.. Nej, jag vet inte. Udda.

Och på tal om Henrik Schyffert så har jag fått Ane Bruns version av Big In Japan på hjärnan. Den är visserligen bra, men att få en låt på hjärnan kan förstöra det braiga. I do not want that. Stor i Japan är för övrigt ett ganska roligt program, fast jag orkade inte se senaste avsnittet. Bad me.

Nu ska jag missbruka cola igen!

Kärlek till alla!

Ponera att jag blir utbjuden på klassisk manér. Dinner and movie och den baletten. Det är ju jättefint och allt det där, men jag har ett dilemma. Jag älskar mat och jag anser att man inte kan gå på bio utan att äta popcorn och dricka obscena mängder cola. Så hur får man det där att gå ihop? Det är en ekvation som inte riktigt fungerar i mitt huvud. Dinner and movie. Såvida man inte äter UNDER filmen. Det skulle ju vara det absolut ultimata. Varför är det ingen som har kommit på det? Fatta vilken bra affärsidé! Visst kan det hända att det blir lite bestickljud och sånt, men kom igen, är det helt tyst när det sitter fjortisar i biosalongen och har popcornkrig? Man kan ju alltid höja volymen på filmen, så att det riktigt skakar i bordet.

Fan vad sugen jag blev på popcorn nu. Måste gå till frysen och nalla en kanelbulle.

Jag har upptäckt en ganska kass sak med att ha en större säng. Om man ligger och snarkar på enda sidan av sängen och sen rullar över till andra delen, då blir det helt plötsligt ståtuttkallt. Eller ja, ibland råkar det ligga en katt eller två som man rullar på, och då är det ju inte lika kallt. Antingen får jag hålla mig till en del av sängen eller köpa någon form av element. Typ en katt till.

Nu ska jag snart slänga mig på madrassen, som så lägligt har blivit uppvärmd av Selma. Ibland är jag tacksam för den lilla råttan. Hon är så söt. När hon kommer in efter att ha varit ute så är hon helt hyper. Uppe i varv och bokstavsöverenergisk. Nu ser hon ganska lågenergisk ut. Det rycker lite i hennes morrhår, hon drömmer nog att hon jagar fåglar. aaw.

Jag har ganska tråkigt alla dagar. Jag kan inte hitta på så mycket. Jag är ganska isolerad, kan inte ta mig någonstans själv eftersom att det är för långt till stationen och jag saknar körkort. Men jag jobbar på saken. Så för att få dagarna att gå så funderar jag på om jag ska börja missbruka något. Vad som helst. Ja, förutom cigaretter, för det känns kanske lite onödigt. Men det är ju bara det att jag får ångest om jag dricker mer än en (1) burk cola per dag. Hur skulle jag då kunna missbruka något?

Min kära syster påpekade idag, efter att jag upplyst henne om att jag inhandlat en datorväska, att "du köper ju jämt saker!" Och ja, det gör jag fan. Men jag köper ju aldrig något som jag inte har pengar till. Allt nytt, flashigt som jag har för tillfället, TV, dator, Wii, Wii Fit... Det är saker som redan är betalda. Jag har inga lyxfällanproblem. Jag råkar bara tycka om att handla just nu. Ni har lycklig hälsa, jag har lycklig shopping.

omg! omg! OMG! Jag fick precis ner sjunde säsongen av McLeod's Daughters. 32 hääärliga, nya avsnitt av denna underbara serie. Extas! (Ibland undrar jag om jag släsar gladenergi på fel saker...) Eufori! Hallelujah moment! Wihoo! 32 avsnitt á 40 minuter. Det blir 1280 minuter McLeod's Daughters. Dramatik och kärlek. Gud så underbart. Jag kan knappt vänta. fast först ska jag bara se några avsnitt av Penn & Tellers Bullshit. Det är kärlek!

Idag har jag skövlat skog. Vilket är en oh så fyndig omskrivning av att jag i själva verket har plockat mina ögonbryn. Helt utan nysningar den här gången. Jag är mäkta förvånad. Det är otroligt vad ett par snygga ögonbryn kan göra för ens fejs. Nu menar jag inte att jag är världsbäst på att forma och välja strån, men fan, det blev så mycket snyggare än innan. Varför låter jag mig själv förfalla sådär. Det är ju ett mysterium. Det är säkert för att jag har lugg, då syns ju inte förödelsen. Men nu är jag oh so hot igen. Yeah.

Apati och noll känsla. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur är det man säger? Det är ju bara det att jag inte kan vänta för evigt. Under tiden shoppar jag onödiga saker och förlorar människor jag tycker om. Dom liksom glider ifrån en när man inte kan eller orkar hålla uppe någon sorts kontakt. Och då menar jag inte "inte orkar för att man är lat". Utan det där andra, ni vet. Det lite mer komplicerade och jobbiga. Usch.

Jag vill så mycket och jag tänker inte låta det avslutas här. Ogjort och förkastat.
//

Imorrn ska jag prova mitt nya Wii fit. Det inhandlade jag idag under pistolhot från min syster. Nästan. Fast jag tror att det kan vara väldigt kul. Jag vägde in mig idag och jag hamnade långt under normalvikt. Så jag satte upp som mål att gå upp ett par kilo. Heja mig! Yeah. Nu måste jag äta något.

Jag har en såndär emotionell kväll. Helt nyss såg jag en repris av Videokväll hos Luuk, där Janne Josefsson var gäst. Av någon anledning tyckte jag att han var så fruktansvärt lik min pappa, inte till utseende, men till sättet. Hur han pratade och gestikulerade. Det gjorde ju givetvis att jag nästan (nästan!) började böla när Janne Josefsson pratade om sin mamma och fick lite tårar i ögonen. Fast jag vet inte varför, men jag kan ju gråta för allt. Extreme Makeover; Home Edition är en personlig favorit. Eller tjocka barn hos Oprah. Det är så hjärtskärande att jag vill dö.

bah! Jag försökte skriva en text om hur min egen mor försökte döda mig imorse. Men det blev inget bra. Nu är jag ju inte död så mamma misslyckades ju uppenbarligen. Hon gjorde lite fel när hon hjälpte mig med mitt penicillin imorse. Istället för att spola nål och slang med vanligt natriumklorid så tog hon den starka sorten som jag använder när jag andas. Den är jättestark och smakar massa salt och om man droppar den på ett bord och lämnar det att dunsta så blir det saltkristaller kvar. Det spolade mamma rak in i mitt blodomlopp. Jag kände på en gång att det var något som var fel. Fick en konstig smak i munnen och hela jag blev varm inifrån och ut. Men nu överlevde jag och det var inget farligt. Tur det, annars hade ju mamma haft en del att stå till svars för. Pff..