en blogg om inget.

Syftet med att ha fräna underkläder faller ju lite på att det inte är någon som ser mina fräna underkläder. Nu kanske ni inte riktigt bryr er, men det gör jag så jag tänker helt enkelt berätta för er att jag har Batgirl på mina trosor och att dom är skithäftiga. Nu kan ni sittar där och tänka "Fan, vad häftig hon är". Tack. Jag har trosor med Wonder Woman och Elmo också. Ja, alltså, inte på mig just nu, men in min garderob. Jag är så cool.

Nu ska jag gå till sängs med min kamera och drömma söta drömmar om våra framtida barn. Dom kommer ha fotografiskt minne (HAHA) och en fallenhet för ironi och samtidskultur. Och ett diskret förakt för Carola.

Holy christ. Imorrn vid den här tiden kommer jag vara fylld av eufori och bara känna mig lycklig. Can't wait! Hade jag haft ordets gåva hade jag skrivit något fint. Men eftersom jag mest bara kan vara vulgär och konstig så låter jag bli. Jag hoppas bara att morgondagen blir bra. Fast det vet jag ju att den kommer att bli. Måste komma ihåg att ta med näsdukar. Och att inte måla så mycket mascara. Om jag inte hittar min vattentäta. Eller bara skita i allt och låta det rinna. Det kan ju vara lite dramatiskt och jag kan ju inbilla mig att det är vackert att be in touch with your feelings. Oh. Nu måste jag sova så jag är pigg och sånt imorrn. Lycka! Får för guds skull inte glömma biljetterna bara. Sleep tight, don't let the bedbugs bite.

Förut blev jag så himla sugen på te med socker och mjölk. Fast att det är så jag absolut inte dricker te. Te ska drickas som te. Ibland händer det att jag har lite honung i, eller en skiva citron. Men mjölk och socker, oj, det var evigheter sen. Men det är gott och lättdrucket. Slinker ner som ingenting. Och varm blir man också. Vilket är trevligt, för ute är det ju kallt. Funderar på om jag ska ta en tårtbit till frukost eller om jag ska vänta till lunchen. Oavsett vad jag gör så ska jag jallafall sparka liv i min bror. Jag har ju faktiskt gjort kaffe åt honom. Han får se till att masa sig upp nu.

På måndag släpps Antony and the Johnsons nya album, The Crying Light. På måndag alltså. Och trots detta så sitter jag nu med ett exemplar i handen. CDON är bra snabba ibland. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med skivan, den är så fin och jag vill inte öppna den. Eller jo, det vill jag ju, men det känns som att deflower:a den liksom. Åh, fina, fina skiva. Fast jag måste nog öppna den så att jag kan lägga in musiken på datorn, annars kan jag ju inte lyssna på den i helgen när jag är hos pappa.. Nu gjorde jag det. Jag öppnade den. Så var det gjort. Nu är det slut på det roliga. Nu måste jag äta något, det kurrar i min mage.

Adios!

Jag har fått brev från mitt fadderbarn igen! Eller ja, hon skriver ju inget själv än, men hon har ritat några krumelurer på framsidan av brevet. Jag har inte riktigt klurat ut vad de föreställer, men det kanske är getter eller nått. Dom är lite avlånga, med två fötter (?) längst ner och sen en massa armar, eller kanske morrhår, och sen något som jag tror är ett huvud. Eller så är det hennes familj. Jag ska jämföra med tidigare brev, där var det hus målat också. Tror jag.

Jag ska köpa lite färgpennor och någon målarbok med neutrala motiv som jag kan skicka ner. Inte som en pik alltså, utan för att hon kanske tycker om att måla. Måste bara kolla upp hur mycket man kan skicka utan att de måste betala för att kunna hämta ut paketet. Känns lite onödigt att skicka ner något dom inte kan hämta ut. Och åter till dilemmat, vad skriver man i ett brev till ett fadderbarn?

Jag har köpt nya örngott. Jag har så många kuddar i min säng att jag måste ha många kläder till dem också. Jag vill ju att allt ska matcha liksom. Nå. Jag hade köpt, vad jag tyckte var, jättefina, gröna örngott. Jag kör på enfärgade örgngott när jag kan. Man får ju bara med sig ett örngott i påslakanstil liksom. Om man inte köper för dubbelsäng. Helt kass. Men iaf, nu när jag klädde på kuddarna dom nya kläderna insåg jag att jag hade köpt kuddöverdrag i kiruggrönt. Det ser helt bisarrt ut. Det kommer kännas som att jag är på väg in på operation hela tiden. (Vilket ju iofs kan vara lite träning inför en eventuell organbytesdag) Den kudden som Nils alltid ligger på var hur äcklig som helst. Det från början vita örngottet var helt brunt och grusigt och till och med kudden var grusig när man tagit av kläderna. Nu ligger allt i tvättmaskinen. Nice. Nils ligger på ett nytt örngott och allt är frid och fröjd.

Jag ska medicinera mig och se på desperata hemmafruar.

HEJSAN JAG VILL BARA BERÄTTA ATT JAG HAR DRUCKIT JULMUST HEJDÅ.

Jag vill mest bara skriva något för att min nya dator är så fin och trevlig att skriva på. Den är så söt och fin! Och den har HDMI-utgång så jag kan koppla den till min tv och sen se hd-film. Mer specifikt så kan jag se Planet Earth. Yay!

Nu har jag inget mer att skriva. Slut på ord. Jag ska platta min frisyr och sen leta kläde

Ni vet ju att min dator har varit hos doktorn och blivit lagad och ni vet också att jag fick vänta ~8 veckor för att få hem min ögonsten. När jag var och hämtade ut datakräket på PcCity så frågade jag om jag skulle få någon kompensation för sveda och värk. Och lång väntetid och det sa dom att; "Ja, det ska vi undersöka". Jag trodde att det ju inte skulle bli mer än så, ni vet hur det är. Man brukar få ringa och tjata. Jag tänkte inte mer på det utan var mest glad över att jag hade fått hem min dator med allt i behåll. (Yay!)

Idag ringde det en tjej från PcCity och berättade att jag skulle kompenseras. Woah, fancy liksom. Vad som var ännu mer fancy var att jag fick ett presentkort på hela 4000 spänn att spendera! Okej, jag måste handla på PcCity, men ärligt talat, det finns möjligheter även där. 4000 svenska riksdaler. Vad ska jag köpa? Way to go PcCity! Oh, jag måste skriva en önskelista! Mwihihih!

Kärlek!

Jag såg precis en liten, liten grå tant med skitsnygga skor. Det rubbade min världsbild lite. Och btw, jag är hos sjukgymnasten precis just nu. Teknikens under, va? Man slutar aldrig att förvånas. Oh my.

Har jag sagt att Tomas Di Leva var min idol när jag var mindre? Nu har jag kommit ut. Nu vet ni.

Okej, imorrn bär det av mot sydligare breddgrader. Tyvärr inte så mycket söderut som jag skulle önska. Jag får ju inte ens lämna landet liksom. Men anyways, jag ska ner till farmor i Ystad, och har du missat det bör du kanske sluta läsa min blogg, eftersom att du uppenbarligen inte läser den ändå. Logiskt. Lite över fyra timmars bilresa och jag kan sätta fötterna på skånsk mark. Nice!

Tyvärr har jag på grund av rådande datorhaveri inte kunnat uppdatera min iPod så jag får njuta av vad jag har. Och det får ju självklart övriga medresenärer också. Tacka min iTrip för det. (om det här hade varit en film hade det där varit produktplacering) Jag kan ju då passa på att säga att farmor bor precis brevid Wallander Studios, där kommisarie Wallander har sin lägenhet. Är han kommisarie? Skitsamma. Jag kommer ha fönster mot studion. Och oh, vet ni? I sommar ska de ju spela in en utrikisk version av Wallander, det kommer säkert vara massa fancy människor där. Coolt. Om det nu inte bara är något som jag har drömt förstås.

Äsch, måste kolla packningen en gång till. Jag har säkert glömt det viktigaste (plattången).

Au revoir och garnier!

Selma - Snart i en blogg nära dig. (min blogg alltså)

Nu är Selma här.