en blogg om inget.

Det är något som stör mig. Gud ska veta att jag älskar kyckling. I alla former och gärna marinerad i olivolja/citron/svartpeppar/vitlök. Eller nej, inte i alla former, jag tycker ju faktiskt mest om kycklingfilé. Men det som stör mig är att de senaste kycklingorgierna jag har haft liksom har lämnat mig med en känsla av..tomhet. BESVIKELSE! Har kyckling tappat "det"? Som när den första förälskelsen lagt sig och man sakta glider in i vardagslunket. Ve och fasa. Jag vill ha kvar min kycklingförälskelse for ever and ever and ever... Buhu.