en blogg om inget.

På måndag släpps Antony and the Johnsons nya album, The Crying Light. På måndag alltså. Och trots detta så sitter jag nu med ett exemplar i handen. CDON är bra snabba ibland. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med skivan, den är så fin och jag vill inte öppna den. Eller jo, det vill jag ju, men det känns som att deflower:a den liksom. Åh, fina, fina skiva. Fast jag måste nog öppna den så att jag kan lägga in musiken på datorn, annars kan jag ju inte lyssna på den i helgen när jag är hos pappa.. Nu gjorde jag det. Jag öppnade den. Så var det gjort. Nu är det slut på det roliga. Nu måste jag äta något, det kurrar i min mage.

Adios!