Just nu är jag sugen på en kall öl. (det bara dök upp i huvudet) Jävligt kall öl.

Idag mår jag nästan friskt. Eller ja, i ärlighetens namn känner jag mig bättre än vad jag kände mig i fredags(alltså, innan jag blev sjuksjuk, då jag hade räknats som nästanfrisk. Om ni fattar). Men det betyder inte så mycket för mig, det var liksom i fredags och nu är det ju idag. Ja, ni kanske fattar. Kanske. Det är svårt att känna att man har energi för för sjutton skogsrundor när man inte ens har ork för att gå en kort promenad i solen. Man får ju skilja på energi och ork. Eller nått sånt.

Jag blir helt studsig och hoppig när jag har en massa energi, men eftersom jag har lite begränsade rörelsemöjligheter (läs; halv lunga, dålig luft) så pratar jag istället för att röra på mig. Prat kan ju vara fint men när det är tokpladder om mest ingenting blir det fruktansvärt enerverande. Det är seriöst till och med så att jag tycker att det är störande. There is no end to the madness.

Men jag ska väl inte klaga. Jag är ju inte vidare pratsam annars. Eller, det är klart fan jag ska klaga. Det är ju det som jag gör bäst. Allra helt när bilister inte blinkar eller inte hittar gasen. Åtta av tio gånger är det dessutom ett fruntimmer som kör. Fruntimmer kan inte köra bil.


// Yours truly, Malutta Korvsnutt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback