en blogg om inget.

Min bok är signerad och fin och han var inte alls så deppig som jag hade föreställt mig. Och han var väldigt söt. Åh, jag tror mitt hjärta brinner lite. Fast bara lite på avstång, ni vet, såndär olycklig fjortiskärlek. Han läste ett stycke ur sin bok och jag uppmärksammade att han ändrade lite. Han tog bort ett stycke ur en mening. Hade jagboken här nu skulle jag citera, men jag orkar inte gå ner och hämta den. Det var något om att ta någon bakifrån. Det kanske var jobbigt att läsa framför ett gäng 40-talister (och jag) Jag gick från allt i pausen. Såhär i efterhand var det kanske inte det jag egentligen ville. Jag hade velat sitta där bland allt folk och titta och lyssna. Men jag var så jävla hungrig.

Ronnie Sandahl signerade iaf min bok, med ett leende på läpparna. Och jag hade en tröja med en snopp på.

// Yours truly, Malutta Korvsnutt.