en blogg om inget.

Jaha, nehe. Hur kunde The Knife vinna så många Grammisar? Så himla bra är dom ändå inte... Jag menar, årets album, årets artist, årets popgrupp, årets kompositör, årets dvd och årets producent. Nej! Inte alla dom... Årets artist, kanske. Men inte allt det andra. Jag kan inte motivera, jag bara tycker så, okej. De kunde ju inte ens bemöda sig att hämta priserna... Dålig stil när man ändå får sex stycken. Hmpf!

Däremot tycker jag. till skillnad från SvD's Stefan Malmqvist att Snook absolut förtjänade Grammisen för bästa hiphop/soul. Helt klart. Den skulle inte gått till Promoe, Ison & Fille eller Fattaru. Det säger ju sig självt..Herregud, människa.
Årets låt var ju bara ett stort skämt. Martin Stenmarck? Det är ju så att man skäms... Jag vill bara dööö. Eller okej, jag ska omvärdera lite, The Knife må vara det bästa som Sverige har att erbjuda internationellt, men det är inte speciellt upphetsande ändå. Allt annat är ju för det mesta massproducerat idol-skit. Du måste passa i mallen..

Nää, jag kanske ska ta tag i mitt liv? Skolan börjar soon. Måste ringa sjukgymnasten och avboka min tid. Sånt dravel hinns inte med idag, jag har viktigare saker för mig. Eeh...ja.