en blogg om inget.

Och kom ihåg att rubriken inte har något sammanhang med texten.

Lars Winnerbäck är sveriges bästa liveartist.
Ville bara säga det...

Men iaf. Har städat mitt rum idag. Hurra tänker ni, guud va roligt att läsa om. Nej det är det inte. Därför ska jag låta bli att skriva något större utläggning om hur jag sorterade spara-papper från slänga-papper och jagade dammråttor tillsammans med katten.

Jag har en tendes att börja djupfilosofera vid fel tillfällen. Då man inte har sådär jättemycket tid på sig. Som tex när man ska med en viktig buss på morgonen, eller när jag står i duschen eller när jag ska iväg med mamma och hon står och tjatar i dörren och jag liksom stannat upp mitt i skoknytandet... Varför är det alltid så? Dessutom är det oftast då jag kommer fram till dom bästa sakerna. Som tex att jag ska börja träna... Det är en bra sak. Jag har bara inte börjat än >_<

Ta det här med att träna. Jag behöver verkligen det och jag har tom kommit fram till vad jag vill göra! Jag ska boxas..eller typ. Jag tror det stog att det hette "Powerbox" på gymmets hemsida. Låter skojigt. Hela den här träningsgrejen kom jag på för några veckor sen. Till grejen hör att det har börjat en ny sjukgymnast på kliniken där jag springer titt som tätt (whaat?!..Hur häger det ihop, tänker ni.) Visst, roligt med nått nytt liksom, men jag håller mig nog till det beprövade. Men för att han skulle känna sig välkommen och så så frågade min sjukgymnast om han fick vara med på ett av mina pass och godhjärtad som jag är så är det klart att han får vara med! Inget snack om saken.
Tills jag upptäckte vad dom hade för plan.
Han den nya hade tagit med sig boxhandskar och mitsar (stava?) för att jag skulle träna. Och enbart för att det var ett förslag från en sjukgymnast så kan jag inte gå med på det.
Jag förvandlas till Sara, 5 år.
Jag blir hemskt motsträvig och helt omöjlig att övertala. (det är jag iofs annars också..)
Dom förstörde hela min träningsgreja! Jag skulle ju börja boxas! Men så kommer dom och föreslår det. Då går det ju inte!
Varför blir jag så? jag vet inte om det har något med att det är en manlig sjukgymnast att göra. Jag har aldrig funkat med manliga sjukgymnaster eller kvinnliga läkare.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske någon djupt rotad psykisk grejamoj?

Från djup filosofi till kycklingnuggets! Nu ska jag äta!
Och så lovade jag att hälsa till Ankan. Hej Ankan :D